Fyra kulor fattigare

I eftermiddags hämtade jag två trötta små pipnissar hos veterinären. Nu ligger de i sängen och tar igen sig (Hasse nedbäddad för han verkar frusen). Undrar om de förstått att kulorna är borta?

Vi har övervägt kastrering ett tag, eftersom Tage blivit mer och mer stressad när det är löptikar i farten. Det var som att han verkligen fattade det i somras när Ronja löpte, och nu blir han så stressad att han går upp mitt i natten och bälgar i sig vatten. Det i sig är väl inte så farligt men resultatet blir att han kissar stora pölar utan att väcka oss. Jag har oftast vaknat mitt i och så har vi (läs M) fått springa ut så han får kissa färdigt ute. Men en gång lyckades han kissa utan att vi märkt något och på parketten i vardagsrummet dessutom. Sedan dess har vi spärrat av till vardagsrummet med kompostgaller varje natt...

Innan vi konstaterade att det är just löptik som orsakar problemet har vi förstås tagit urinprov (läs: sprungit efter Tage med en big-pac-låda och försökt samla upp dropparna medan han tittat surt och slutat kissa så fort man sticker in lådan under strålen) och kollat upp att det inte är något annat. Men han är kärnfrisk och eftersom han reagerat så på stress förut verkar det troligt att det inte är något annat. Dessutom verkar kiss-nätterna sammanfalla med att han nosar mycket ute och äter dåligt.

Kastrering är också bra för att det ger skydd mot många ålderssjukdomar, men det kändes ändå lite konstigt att boka in tiden. Vi tog Hasse samtidigt för att det inte ska bli konstigt dem emellan, och vi har ju ändå inte tänkt avla på någon av dem. En del säger att det kan göra Hasse lite lugnare också, men vi får väl se.

De är gnälliga och medtagna båda två, men L har lovat att de är sig själva igen imorgon. Hasse tycker att stygnen är väldigt obehagliga och vill helst inte gå alls, men vi har varit ute på små kissrundor iaf. Mer än så ska de ändå inte ha idag när de har varit sövda.

Som bonus fick de klorna riktigt kortklippta och all tandsten bortslipad medan de sov. Nu ska vi köra igång med tandborstning varje dag för att hålla tänderna fina. Tage borstade jag ju varje kväll förut, men slutade av lättja för några år sedan. Han har dock mycket mindre anlag för tandsten och hade tydligen inte särskilt mycket. Men desto viktigare för Hasse att vi borstar! Särskilt som han avskyr att få tänderna skrapade i vaket tillstånd. Han är inte helt övertygad om att tandborstning är ok heller, men det ger sig nog med lite träning.