En anonym hamster

Hej!
Jag heter Emma och jag är en hamster.

Jag har hamstrat så länge jag kan minnas. Till mitt försvar får väl nämnas att jag ofta hittar bra använding för prylarna också. Korken till en kaviartub passar utmärkt som citruspress till Barbiedockorna och gamla fåtöljer från soprummet kan få ny fin klädsel.

Men den senaste tiden har rensningsfröna börjat gro (det tar tid i hamsterjord) och plötsligt känner jag ett sug att göra mig av med onödiga prylar. Blocket, here I come!

En del återfall får jag nog räkna med, och vissa prylar är för bra-att-ha för att kunna sälja eller skänka bort. Men en stor del av onödighetsprylarna ska bort och lämna ljus och luft efter sig. Samt pengar till reskassan, det är en bra motivation.

Och nu när jag skrivit det här måste jag ju realisera det också för att inte få stå med skammen senare. Smart va?

Mors dag

Jag har firat med sovmorgon fram till att Leo ville ta förmiddagslur vid halv tio. Sen fortsatte jag med frukost och sedan kaffe och Godiva-praliner på balkongen. Martin hade köpt den största Godiva-ask jag någonsin sett :-)

Sen har vi forsatt dagen i samma lugna takt. När Leo vaknade efter förmiddagsluren samlades hela familjen i sängen och han tyckte det var så mysigt! Han bara log och tittade från den ena till den andra. Hundpussarna i örat gör honom ännu lite förvånad dock...

Vi har ätit jordärtsskockor på nytt sätt också: grovrivna tillsammans med rödbetor och sedan stekta. Vi fick tillsätta ägg för att det skulle hålla ihop och det blev riktigt gott med bacon till. Annars är jag lite småskeptisk till jordärtskockor men jag tyckte att rödbetorna tonade ner den lite läbbiga smaken. Förut har vi mest använt dem till mos tillsammans med potatis och det funkar också.


Äntligen har jag fått en bild på när Leo leker med tungan under underläppen. Han kommer säkert att uppskatta bilden när han blir tonåring, hehe.

Kollektionen är komplett

Grattis mamma, din dotter är en kärring

Det kanske inte kommer som en överraskning men jag håller på att förvandlas till en gammal tant. Vissa gånger är det mer uppenbart än andra, som nu när jag är hysteriskt glad över de fina penséerna som blommat så länge... och framför allt alla knoppar som är på gång!



I väntan på att Martin ska komma hem sover Leo en skvätt och själv ska jag sätta mig på balkongen igen. Måste pausa ibland för det är så varmt!

Pappa kom hem...

...för vi längtar efter dig!

Imorgon eftermiddag kommer Martin hem. Vi längtar redan! Leo har lärt sig mycket under veckan. Han kan vrida sig runt mer i sidled och när han ligger på mage viftar han med armar och ben som om han ville krypa (eller simma?).

Igår upptäckte han att han har en underläpp också. Istället för att räcka ut tungan petar han ner den innanför läppen och känner runt. Det ser väldigt roligt ut men så fort jag plockar fram kameran slutar han. Jag antar att han känner viss press att bli bra på bild... pappa är ju fotomodell! ;-)

Men vad f-n?!

Nyss när jag låg och kvällsammade lillskruttet funderade jag på att jag återigen var öm i höger pekfinger, nedersta leden. Sen började jag knappa iväg ett mess åt Martin och insåg plötsligt varför jag var öm. Jag böjer pekfingret bakåt i en konstig vinkel när jag messar och har helt enkelt drabbats av SMS-finger! :-/

Förkylningen är på väg bort och det känns som en ny värld öppnat sig! Jag är lite snorig och nyser men den hemska mattheten, huvudvärken och svettningarna försvann under dagen och jag börjar känna mig mer normal. Även Skruttas verkar bättre, han är piggare men har fortfarande oanade mängder segt snor i sin lilla näsa. Hon som kom på Näs-Fridan är verkligen ett geni.

Tage har varit hos M idag men jag och Leo hämtade honom själva på eftermiddagen och tog sen en liten promenad med Micro och Micromatte. Solen sken och den trötta dagen igår känns väldigt avlägsen. Hoppas det dröjer länge till nästa gång!

Kul firre!

Inspirerad av öppna förskolan knöt jag just fast en leksak i ett resårband och hängde upp i taket. En riktig hit för han kan föra leksaken till munnen och om han tappar den gungar den men kommer tillbaka så han kan nå den igen. Placeringen blev väl sådär, mitt framför passagen till soffan, men jag använde mig av en befintlig krok.