Vi har drabbats av bakslag i nattningen. De senaste kvällarna har det tagit lång tid att lägga honom igen och ett par gånger har vi fått ta upp honom och trösta. Men då har det å andra sidan gått bättre sen när vi lagt ner honom igen. Vi har blivit rätt bra på att höra när det handlar om trötthet och när han verkligen är ledsen.
Hur som helst sover han bra när han väl somnat, så även om det tar närmare en timme så är det bättre än att gå och bära hela kvällen. Förmodligen är det väl någon utvecklingsfas (igen) som gör det jobbigare för honom att koppla av igen. När han fick besök av moffa i söndags kände han inte igen honom och började storgråta. Det är första gången han reagerat så, men det tyder väl på att han börjar göra skillnad på folk han känner och inte känner. Efter ett tag gick det dock bra och han satt glatt i moffas famn.
Nu sover L på uteplatsen (lovely) och jag har hängt tvätt. Ska passa på att läsa DN tror jag. Det saknade jag under jobbdagarna för då är frukosten lite mer stressig. Fast det är lättare att ta sig upp ur sängen nu när motivationen är att ju tidigare jag är på jobbet, desto tidigare får jag komma hem till grabbarna igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar