Men åtminstone i positiva ordalag! Inatt var första gången som Leo inte ens frågade efter välling utan somnade om ändå. Dessutom kom han tassande själv istället för att ropa på hämtning, vilket förstås var extra trevligt. Även om jag uppskattar att sova så måste jag säga att jag redan nu vet att jag kommer att sakna de små barfotafötterna över golvet och sen synen av två pinniga små pyjamasben och en lite rundare pyjamasmage under fjunskallen som framhävs av motljuset från hallen. För att inte tala om när han bökar sig tillrätta i armhålan och drar min arm om sig så han ska ligga riktigt skönt. Det är lite Hasse över det när jag tänker efter, han tyckte också om att sova så.
Inte nog med att Leo vaknar mer sällan - han sover längre på morgonen också. Han får morgonvälling nån gång mellan sex och sju och sen har han - peppar, peppar - sovit till mellan åtta och nio. Riktigt skönt! Han har slutat med middagsluren igen men sover totalt sett mer och bättre så det är nog lika bra.
Inatt hoppas vi på en lika bra natt, särskilt som jag ska masa mig upp extra tidigt för att åka och bli stucken i armen innan jobbet. Efter allt velande hit och dit har jag ändå bestämt mig för att det är dags att ta vaccinet. Om inte annat så för att inte riskera att smitta Leo.
1 kommentar:
Njut av nätterna - snart har du en ny goding som vill ha plats:-)
Skicka en kommentar