måndag 26 februari 2007

Knäckebröd och närvaro

Den sista tiden har jag läst en del om mindfulness och tycker det låter vettigt. Att försöka vara mer närvarande i stunden alltså. Att uppleva det man för tillfället gör istället för att bara göra det. Ofta tänker jag mer på vad jag ska göra sen och glömmer bort att njuta av den där koppen te, eller verkligen lyssna på cdskivan jag satt på. Hur ofta händer det inte att tekoppen är tom utan att jag ens märkt att jag druckit något?

Tanken är som sagt god, men ack så svårt att leva efter. Det liksom kryper i mig om jag inte får göra flera saker samtidigt och det är inte bra. Jag vet ju det men ändå så börjar händerna bläddra med posten om jag äter middag ensam. Eller så surfar jag i flera tabs på en gång medan jag väntar på att en sida ska laddas in. Och även om jag inte gör flera saker på en gång så kan jag alltid tänka på flera saker.

Tack och lov finns det undantag, stunder då jag verkligen är inne i det jag gör. Ibland när jag stickar, ofta när jag går på hundpromenad. Och nästan alltid när jag bakar. Därför var gårdagens knäckebak precis den avkoppling jag behövde. Gott blev det också, bakat på råg, dinkel och drav från destilleriet. Önskar bara jag kunde komma över lite rökt drav också, det vore spännande.

Fast mest önskar jag att jag kunde bli bättre på här och nu.

1 kommentar:

Ina sa...

Jag ser också bakning som den ultimata avkopplingen. Jag måste har varit hemmafru i mitt tidigare liv.