Snabb rapport innan återgång till nya vardagen

Igår, just när jag hade tänkt blogga, vaknade Floran och istället blev jag liggande med henne på soffan med huvudet i en obekväm vinkel och utan att nå vare sig fjärrkontroll eller dator. Tack och lov hade jag dock mobilen inom räckhåll och kunde messa M som var på affären. Det var chipsläge.

Nu är klockan egentligen för mycket och jag ska masa mig i säng. Kursen i neuropsykolgi som nyss börjat är otippat intressant och jag väntar otåligt på att den sista (och viktigaste) av böckerna ska komma. Det känns så roligt, ja till och med lyxigt att få plugga. Lära mig saker bara för min skull! Och ska man tro den senaste forskningen så är det bra för min mentala hälsa också - att hela tiden fortsätta lära sig nya saker förbättrar den kognitiva förmågan som äldre!

Dock har jag lite svårt att komma ihåg att vissa saker skiljer sig från när jag jobbade. Bestick till exempel finns inte i lunchrummet utan det gäller att komma ihåg att ta med sig. I måndags drack jag soppa ur min kaffetermosmugg och petade upp de större bitarna med en lånad gaffel. Jag och några till som också kommer direkt från arbetslivet har tänkt gå till expeditionen och fråga när (och vart?) fruktkorgen levereras? För hur ska man komma ihåg att ta med sig sin egen frukt, förutom lunchlådan, besticken och kaffetermosen (automatkaffet är under all kritik). Det är tur att jag inte blir alls lika hungrig som vanligt, eftersom det är så mycket nytt att ta in hela tiden.

Känns också väldigt konstigt att ta rast varje timme, det är jag INTE van vid. Men den mest kännbara skillnaden är att jag inte sitter vid datorn hela dagen och därför inte hinner med att uppdatera mig med bloggar och annat på dagtid. Kvällarna räcker oftast inte heller till för det, vilket betyder att jag känner mig lite avskuren socialt. Det är också en förklaring till att majoriteten av mina senaste (glesa) inlägg är via mobilen.

Men var sak har sin tid. Just nu är det pluggandets och familjens tid.