Avdelningen onödiga produkter

Ibland undrar jag lite över det där med produktutveckling. Som den här brödrosten till exempel - hur tänkte de där? Har någon på allvar suttit och saknat möjligheten att skriva meddelanden just på brödrosten? Stört sig på att behöva använda post-it-lappar istället? Eller vadå?!!!

Då var man ratad då...

Jaha. Ikväll när Leo (ytterst motvilligt som vanligt) skulle gå och lägga sig ville han först att jag skulle "fåååva" med honom. Men när han druckit välling, borstat tänder och resultatlöst försökt smita upp ur sängen ett par gånger ändrade han sig - pappa skulle fååva istället.

Inte mig emot, jag fick en stunds egentid vid datorn medan Flora sover i gula soffan! Sen när Leo somnat blir det nog några avsnitt av Mad Men igen. Vi är helt fast i den serien och ibland får jag nästan för mig att jag kanske skulle bita hårdare tag i copywritingyrket igen. Det känns dock rätt avlägset, nu väntar minst ett halvår hemma på heltid!

Lillsessan och lillprinsen

F och L gosar i farmors famn. I såna stunder känns det rätt enkelt med syskon och man förtränger lätt de gånger L smällt till F och därefter sagt "Flooa lessen". Visserligen är han duktig på att blåsa på det onda sen, men ändå...

Besök från norr

Mommo och moffa kunde inte hålla sig till det inplanerade besöket i februari, utan kom ner på blixtvisit över helgen. Flora sov förstås mesta tiden, men Leo var riktigt glad över besöket. Det blev både en massa bus och bokläsning. Pappa fick till sin stora glädje läsa boken "Lisa, Sam och skölpdaddan" som han ledsnat på redan när jag var liten (och ville höra den varenda kväll under en låååång period).

Firande i dagarna tre...

Leos tvåårsdag är rejät firad vid det här laget. Idag var det dags för JoNoS samt A att uppvakta. Kusinerna skulle också ha varit med men drabbades av förkylning så vi vågade inte låta dem träffa Flora. Men då har vi ju en anledning att fira igen längre fram!
Leo blåser ut ljusen, men den här gången blev det ingen "åssa fant-tårta". Han godkände även denna, särskilt "prickarna", men pratar fortfarande om fant-tårtan. Kusin J hade lånat Pomeloboken på bibblan eftersom den inte går att köpa i bokhandeln mer. Vi har läst den flera gånger i kväll!

Lilla S, fem veckor, blev plötsligt jättestor när man såg henne bredvid Flora. Hon som var så yttepytteliten nyss!

Fostermassage och ulkanden

Jag kan hålla med As kommentar om att det är rätt skönt att inte vara höggravid. Trots att jag fortfarande känner av foglossningen lite så är det ju en milsvil skillnad från när Flora låg i magen. Idag promenerade jag och Leo till Tempo för att handla och hämta ut paket, och det var så skönt att kunna röra sig normalt igen!

Det tog dock ett tag att fatta att hon redan var här. Vi hade ju tänkt hinna ta fina magbilder tillsammans med Leo, fräscha upp profylaxkunskaperna och åtminstone packa bb-väskan. I onsdags innan magsjukan kommit igång på allvar låg jag och vilade och gjorde upp en lista på saker vi skulle göra. Sen skojade jag och C-syster om att kräkningarna kanske var bra fostermassage eftersom räkan blev väldigt aktiv efteråt. Inte anade jag då att hon tröttnat på stöket och bestämt sig för att ta sitt pick och pack och dra! L8 messade från NZ, leds på att vänta på sin lilla räka, och jag svarade gnälligt att jag hellre föder barn än är magsjuk. Det fick jag äta upp snart, men jag måste faktiskt fortfarande säga att jag blir betydligt ynkligare av magsjuka. Det gör visserligen mindre ont att kräkas, men det väcker inte direkt den tornedalska sisun om man säger så.

När värkarna drog igång på allvar försökte vi länge förneka det. Kanske framför allt M, som inte alls kunde känna att magen blev alldeles hård. Till sist ringde han iaf förlossningen och de tyckte vi skulle komma in på momangen. Om inte annat så för en kontroll, men redan på väg in förstod jag att räkan nog inte skulle ändra sig. C-syster ryckte ut och gick och la sig med Leo (för när föder man barn om inte på natten? Allt för att vara så outvilad som möjligt, och den här gången dessutom på fastande mage!). Jag lyckades få i mig två piggelinglassar som vi turligt nog hade i frysen sen i somras. Det var det första jag fått behålla sen frukost, och kändes som det godaste jag ätit i hela mitt liv!

Vi hamnade på vanliga SöS eftersom jag var för tidig för att få föda på Södra BB som tänkt. Men SöS kändes väldigt bra, mycket lugnare än det var på Huddinge där Leo föddes. Barnmorskan satt med oss inne på rummet den sista stunden och det kändes väldigt tryggt och bra. Mellan värkarna hann vi komma fram till att hon hade bekanta i Pajala och varit på besök där i somras!

Det är absolut inget drömläge att ladda upp för en förlossning med att ha magsjuka, men efter bara lite drygt fem timmar på förlossningen var Flora ute, så det gick ändå väldigt fort och smidigt. Inte ett stygn behövdes heller! Jag är dock grymt tacksam över att föda i ett i-land med tillgång till näringsdropp - vete sjutton hur jag skulle haft energi nog annars!

Nu ligger Flora och knorrar i gula soffan, hennes favoritsovplats efter famnen, så nu är det snart dags att tanka igen. Hon är dock inte alls lika matglad (läs fixerad på gränsen till hysteri) som Leo var, utan brukar tvärtom må bra av att få vakna lite hos pappa innan det är dags att äta. Skönt, för som lillasyster kommer hon säkert bli tvungen att vänta ibland.

Låt stå!

I födelsedagspresent av oss fick Leo en rittavla från IKEA. Den har också varit en riktig hit (och bidrar starkt till dagiskänslan här hemma). Det första han gjorde morgonen efter var att ställa sig och rita i halvmörkret. Hittills håller han sig rätt bra på svarta tavlan (peppar, peppar) men det är ju hur som helst bara tavelkrita ifall han skulle få för sig att rita någon annanstans. Whiteboarden på baksidan har vi tänkt vänta ett tag med att introducera...

Den lille kocken

Leo fick IKEAs lilla kök i julklapp av farmor och farfar. Tyvärr har det varit slut hela december, men i början av januari fick vi äntligen tag i det. Sen dess har det legat omonterat, men igår gjorde vi ett ryck och satte ihop det. Leo tyckte det var väldigt häftigt att plattorna gick att tända och släcka.

Vi hade egentligen tänkt ha köket i hans rum, men det ville han absolut inte så nu har vi gjort plats för det i vardagsrummet istället. Det var nog ett klokt beslut för han leker ju mest här ändå. Det kokas plastgrönsaker och det har hänt att leksaksbilarna har fått gräddas en stund i ugnen också...

Vardagsrummet börjar dock mer och mer likna ett dagis, men det får vi nog leva med helt enkelt. När man ser den nöjda och koncentrerade minen ovan är det inte så svårt! :-)

Guben i låddan

Precis som A kan Leo leka länge med en tomkartong. Det första han gör är att hoppa i den och sen be om mössa, jacka och vantar (han som aldrig vill ha vantar när han ska gå ut!!!)

Sen tar han sin lilla ratt/tallrik och åker till Coop och handlar! "Hej då, mamma, hej då, pappa, hej då, traktorn..."

Dagens outfit

Body och klänning ur stora arvegodslådan (okänt ursprung, men från nån inom släkten). Det hela matchades med ett par knallgula noppriga strumpbyxor och en gulaktig hudton. Som highlight en lätt touch av intorkad mjölk runt munnen.

Hem ljuva hem

Det är riktigt mysigt att vara hemma hela familjen. Flora käkar och sover mest, men är ibland vaken en stund och ser sig förundrat (och lite lätt skeptiskt) omkring. Leo tar det hela lugnare än väntat. Det har hänt att han smällt till henne och sen sagt "Flora ledsen" men oftast är han försiktig. Han är hittills inte särskilt avundsjuk heller utan tycker att Flora ska vara med och läsa böcker till exempel.

Multimedia message

Ett ordentligt inlägg kommer men jag ids inte starta upp datorn just nu. Måste bara berätta att när vi kom hem igår sprang Leo genast o hämtade en av favoritbilarna (volvo-piisen) åt 'Siri' som han kallar alla bebisar för tillfället. Flora verkar dock obrydd om både bilar o namn ;-)

Multimedia message

Var ska man sova om inte i pappas famn? S sov hemma hos oss med Leo inatt så M fick vara här en natt. Väldigt skönt med både avlastning o sällskap. Vi har dock äntligen kunnat sluta koppmata vilket gör nätterna mkt enklare. Leos kalas idag har vi fått skjuta på men farmor o farfar kommer iaf o uppvaktar. Det blir nog alldeles lagom o bra! Med lite tur får Leo fira sin födelsedag imorgon med att hämta hem lillasyster :-)

Multimedia message

Vi är kvar på bb ett tag till för att ha koll på lillans gulhet. Tack o lov lever Leo loppan hemma hos Elmer hela dagarna o imorgon hjälper de till att ordna kalas så han får fira sin födelsedag när farmor o farfar kommer. M beställde tårta på mysiga Söderbergs o messade en bild nyss. Jag är alldeles säker på att Leo kommer bli jätteglad!

Multimedia message

Ibland händer saker lite snabbare än man tänkt sig. En otrevlig magsjuka gjorde att räkan tyckte det var dags att göra entré lite tidigare än beräknat (v 35+6 för att vara exakt). Så här är hon, vår lilla Flora! Stor för att vara så liten: 50 lång o 3245 g tung. Sover gott i pappas famn, nytankad.

Åssa fant

Jag har ju glömt att skriva om Leos första teaterbesök: Pomelo - den lilla elefanten på Teater Tittut! Den var jättebra och det var nästan lika underhållande att titta på Leos trollbundna min, som på själva föreställningen. Hmmm... det sista får jag nog kanske hålla med om att det nog bara är jag som förälder som tycker. Men iallafall!

Efter föreställningen fick alla varsitt vykort med figurerna i teatern. Leo har hängt upp sitt i "din tumm" (som han kallar sitt rum... vi säger ju alltid "ditt rum" så det är fullkomligt logiskt) och hållt upp både dockan och snigel för att visa dem. Han har pratat mycket om den "åssa fanten eeelo" och de andra figurerna. När J-kusin frågade vad han ville ha i paket på födelsedagen så sa han "åssa fant" och när jag senare frågade vem mer än Elmer som skulle komma och äta tårta svarade han "åssa fant". Jag hoppas verkligen han glömt det till på söndag för annars lär han bli besviken! Dock har jag tänkt försöka baka en rosa elefanttårta iallafall.

En månad kvar nu...

Jag vet att man inte ska gnälla när det är självförvållat men just nu känns det varje kväll som att huden på magen ska spricka när som helst. Dessutom känns bäckenet ofta som att det skulle räcka att nån knuffar till mig för att det ska krasa till och falla i bitar. Å andra sidan så borde det ju innebära att Räkan kommer ut lätt som en plätt, eller?

På den ljusa sidan kan nämnas att M igår påminde om att vi ju har joggingvagnen och den kanske går bättre i snön än den vanliga. Jag testade idag på lunchpromenaden och mycket riktigt - den gick bra att köra även för mig! Skönt eftersom det är lite mer rogivande att kunna ta en vagnpromenad istället för att hålla Leo i ena handen och Tage i andra... alternativt bara hålla Tage medan man jagar Leo upp och ner för diverse stigar som han tycker är mer spännande än den vi ska gå på ;-)

Efter lunchpromenaden lekte vi ute i snön ett bra tag. Leo körde traktor och lastbil och gungade en lång stund med fordonen i den andra babygungan (som också skulle gungas förstås!). Det var rätt skönt på baksidan av huset för även om det var skuggigt så var det åtminstone lä.

Vi verkar ha hittat tillbaka till ett bättre sovmönster nu också, det havererade lite under julen då han vaknade för tidigt och prompt skulle upp trots att han inte var färdigsoven. Men de två sista morgnarna har han stigit upp först halv nio och då varit glad och utvilad. Visserligen har han vaknat rätt många gånger på natten, men det är ändå på bättringsvägen. Vi bäddar ut hans säng till dubbelsäng på kvällen och en av oss sover där inne efter första uppvaket - vilket ger mer sömn och mer utrymme åt alla. Den sängen har visat sig vara en ännu bättre investering än vi trodde!

Det är ju snart februari!

Sent omsider har jag börjat fatta att det bara är en månad kvar till beräknad förlossningsdag. Attans vad fort det gått! Räkan är fortfarande stillsammare än Leo var, även om h*n rör på sig tillräckligt. Ska bli intressant att se om det håller i sig eller om h*n bara laddar upp och blir sjövild sen ;-)

Härom natten kände jag iallafall första sparken mot revbenen. Eller spark och spark, det var mer ett bökande. En snabb överslagsräkning sa att Leo fick in sin första fullträff ett par månader tidigare. Jag minns det tydligt för jag satt och körde bil till familjen TIA när det hände - och det var nästan så man kunde höra ett litet "ping" när foten träffade benet.

En till som börjat fatta är Tage. Precis som när jag väntade Leo så har han blivit mer och mer benägen att vilja sova i sängen. Givetvis på min sida, vilket inte är helt optimalt med tanke på att jag har tillräckligt svårt att hitta en bekväm sovställning utan en liten hund att ta hänsyn till. Men mysigt är det ju. Dessutom har han börjat bädda, vilket han ytterst sällan gör annars. Mot slutet när jag väntade Leo bäddade han en gång så intensivt att han trillade ur sängen med överkastet! Igår natt kom han intassande, stod en stund och tittade på mig men vände sen och gick ut igen. Sen hörde jag hur han hoppade upp i soffan och började bädda med kuddarna där.

Till Leo har vi köpt ett par böcker om syskon och han lyssnar med stort intresse, fast det gör han ju med de flesta böcker. Han vill fortfarande gärna hoppa på magen men när jag säger att han inte får det för att bebisen får ont så blåser han på den. Hoppas inte det är en vana han tänkt fortsätta med när bebisen kommit ut. Iallafall inte hoppandet.

Finbesök

Leo har haft besök av favoriten "Billa". Det var väldigt mycket "Billa sitta dä" och så fort hon inte var i samma rum var han tvungen att springa efter henne. De åkte hem igår och ikväll när vi satt och åt middag tyckte han vi skulle "hänta Billa" :-)

Kan själv!

Leo har verkligen börjat komma in i "kan-själv-åldern". Ett tydligt exempel kom igår då han skulle hjälpa till att laga mat. Så fort jag försökte hjälpa till att blanda äggstanningen kom ett bestämt "backa" och ett tydligt bortmotande med handen. Jag fick på nåder hålla i byttan om jag höll mig på armslängds avstånd ;-)