Det är ju snart februari!

Sent omsider har jag börjat fatta att det bara är en månad kvar till beräknad förlossningsdag. Attans vad fort det gått! Räkan är fortfarande stillsammare än Leo var, även om h*n rör på sig tillräckligt. Ska bli intressant att se om det håller i sig eller om h*n bara laddar upp och blir sjövild sen ;-)

Härom natten kände jag iallafall första sparken mot revbenen. Eller spark och spark, det var mer ett bökande. En snabb överslagsräkning sa att Leo fick in sin första fullträff ett par månader tidigare. Jag minns det tydligt för jag satt och körde bil till familjen TIA när det hände - och det var nästan så man kunde höra ett litet "ping" när foten träffade benet.

En till som börjat fatta är Tage. Precis som när jag väntade Leo så har han blivit mer och mer benägen att vilja sova i sängen. Givetvis på min sida, vilket inte är helt optimalt med tanke på att jag har tillräckligt svårt att hitta en bekväm sovställning utan en liten hund att ta hänsyn till. Men mysigt är det ju. Dessutom har han börjat bädda, vilket han ytterst sällan gör annars. Mot slutet när jag väntade Leo bäddade han en gång så intensivt att han trillade ur sängen med överkastet! Igår natt kom han intassande, stod en stund och tittade på mig men vände sen och gick ut igen. Sen hörde jag hur han hoppade upp i soffan och började bädda med kuddarna där.

Till Leo har vi köpt ett par böcker om syskon och han lyssnar med stort intresse, fast det gör han ju med de flesta böcker. Han vill fortfarande gärna hoppa på magen men när jag säger att han inte får det för att bebisen får ont så blåser han på den. Hoppas inte det är en vana han tänkt fortsätta med när bebisen kommit ut. Iallafall inte hoppandet.