I eftermiddags tog jag en promenad med Tage, Leo och Flora. Med en i vagn, en i handen och en i koppel känns det redan som att det vore praktiskt med ett par extra armar, men värre skulle det bli.
När vi var nästan hemma kommer en vit liten fluffig hund knallande alldeles ensam. Jag tittade efter husse/matte men ingen syntes till och hunden kom närmare. Det var en hanne och jag märkte att Tage började blåsa upp sig så jag höll honom åt sidan och försökte få den lösa hunden att gå iväg. Leo höll just på att plaska i en vattenpöl ett par meter in från trottoaren så jag kunde tack och lov parkera Flora och ha båda händerna över till hundarna. Tyvärr fortsatte den andra hunden att morra och mopsa sig och Tage var inte sämre han. Så vad gör man? Alla portar är ju låsta så jag kunde inte bara smita in och vår egen var en bit bort, dit det skulle bli väldigt svårt att ta sig med båda barnen plus Tage och samtidigt undvika att hundarna ryker ihop på riktigt.
Men just som jag stod där och försökte stoppa den begynnande hundfighten utan att skrämma upp Leo alltför mycket öppnades balkongdörren snett ovanför. Mannen som gått ut för att röka fick istället ta emot en vilt morrande Tage - "han är jättesnäll, jag lovar!" - och när Tage var ur vägen knallade den vita hunden vidare. Jag hoppas den gick in i skogen och inte ut i gatan, och att ägaren hittar den snart. Vi väntade en stund, langade ner Tage och gick hem.
Det hela var förstås lite otäckt för Leo även om han hanterade det väldigt bra. Jag tror inte han var rädd för egen del men det är klart det var lite läskigt ändå. Det tyckte ju jag med, särskilt som jag inte visste hur jag logistiskt skulle få ihop allt. Han ringde M och berättade vad som hänt och har pratat mycket om det efteråt också. Mycket bra att han pratar om det iallafall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar