tisdag 18 augusti 2009

Håll tummarna

Det är hoppingivande tyyyst i Leos rum. Jag skulle "bara gå iväg med vällingflaskan" och sen har jag hört några smågnäll som tystnat efter "Det är dags att sova nu, gubben". De senaste kvällarna har läggningen tagit upp till en timme och det blir lite tröttsamt i längden, men nu verkar det hoppfullt.

Han har tyvärr inte upprepat maratonsovningen x 2 men det är inte så konstigt med tanke på att han har ytterligare tre kindtänder och minst två hörntäder på väg upp. Men han har ändå sovit hyfsat bra, ofta bara vaknat en eller ett par gånger under natten.

Annars har vi återvänt till vardagslivet och det känns väldigt ovant att jobba igen. Kvällen innan kunde jag inte för mitt liv hitta jobbnycklarna - for runt och letade precis överallt och M-kusinen fick till och med ta en sväng upp till torpet för att se att jag inte glömt dem där. Men sen visade det sig att de hela tiden legat snällt och fint i det minsta facket på min ryggsäck :-)

2 kommentarer:

Hanne sa...

Efter 3 dager på semester vände A dygnet. Nu 6 veckor senare, ser det ut till att hon är tillbaka i rytmen. Det är nu 6. kvällen hon somnar, i egen säng (vilket hon inte har velat sedan semesteren), innan halv 9 - och utan nävneverdigt gnäll. Hold tummerna!!

Hanne sa...

PS! Jag är på nett igen - hurra!