En konstnär i arbete

Det märks att energin är tillbaka för i eftermiddags kom Leo självmant på att han ville rita. Vi brukar göra det då och då, men det är första gången han sagt till själv. Sen satt han och ritade en lång stund, utan att vilja att jag skulle rita bilar också. Enligt vad han berättade medan han ritade så var motiven bilar, traktorer och Pingu :-)

Sista konstverket innan han var klar blev riktigt grafiskt enkelt och snyggt. Men det är ändå skönt vi har babytusch som går lätt att tvätta från händer och bord...

För övrigt är vi väldigt nyfikna på om Leo ska visa sig vara vänsterhänt eller inte. Han ritar oftast med vänster men när han äter använder han ibland den ena, ibland den andra. Kanske något oftare vänster, men det verkar variera.

Tillbaka i höstsolen

Leo har haft några febriga dagar (och nätter) då han ena sekunden varit pigg för att nästa ha en febertopp på över 39 grader. Han har varit frisk i övrigt och vi tror det bara beror på att vi haft lite väl aktiva dagar på sistone. Stress-feber helt enkelt, även om det varit en positiv stress :-)

Natten till idag var han äntligen feberfri och sov bra (istället för att vakna stup i kvarten och ligga och klättra på mig i nån timme eller så). Solen sken och även om det var kallt så var det riktigt skönt på vår vanliga morgonpromenad i "skogen". Det är så himla skönt att vi har den så nära, även om det inte går upp mot en riktig skog förstås!


På lunchpromenaden testade vi en ny liten lekpark som har en rutchkana i alldeles lagom storlek. Tage fick stå bunden i trädet i bakgrunden under tiden. Rätt trist tyckte han, men kompenserades genom att Leo gömde kex sen, som han fick söka rätt på och äta upp. De börjar bli ett bra team de två!

Att klättra är det bästa tycker Leo, för rutchkanan är ännu lite läskig fast den är liten. Han ville hålla i min hand varje gång... en försiktig liten herre. Det har han inte ärvt av Martin iaf ;-)


På kvällen tittade vi på Pingu en stund och när Tage kröp upp i mitt knä ville Leo också sitta där. Ett riktigt Kodak moment.

Häråt Leo, häääääråt!

Som bekant är barn svåra att fotografera och djur svåra att fotografera. Det blir inte lättare av att försöka kombinera de två, men ikväll lyckades jag faktiskt få med båda på bild utan att den ena vänder ryggen till eller är på väg ur bild. Om det funnits ljud så skulle ni fått höra Leo säga pappa också, för jag frågade om vi skulle ta en bild och skicka till honom :-)

För övrigt undrar jag om det börjar bli dags för koppel för lilleman också. En stund efter att vi tog denna bild kubbade han nämligen iväg på en liten stig upp i skogen istället för att följa mig och Tage. Jag ropade, men då sprang han bara ännu fortare! Tur han inte är så snabb än, särskilt inte i gummistövlar, så jag hann ikapp...

Bland de nya orden i vokabulären finns "taxi" och "backa". I början sa han taxi om många bilar (han verkade gilla ordet och skrattade varje gång) men nu vet han vilka bilar som är taxi och vilka som inte är det. Han kan dock ta fel på polisbilar eftersom de också har skylt på taket.

"Backa" säger han när han backar med leksaksbilarna, sin bobby car eller dockvagnen samt om han ser nån bil backa ute. Det lönar sig att berätta i detalj vad man ser! :-)

Idag sa han också Elmer för första gången, när han fick se kortet på C-systers blogg. Samt Märtha, fast det lät mest som Bäppäää.

Jahapp

Man upphör som sagt aldrig att förvånas. Idag skulle en av granntjejerna vara barnvakt åt Leo nån timme så att jag kunde sticka på ett vattengympapass fast M inte hunnit hem från jobbet. Tji fick jag!

Leo har varit på bra humör hela dagen, fram till tre ungefär. Jag tänkte han kanske var hungrig och stekte plättar till tidig middag. Han åt hyfsat och ville sen ha päron (favoritfrukten för tillfället) men åt inte upp hela utan började kinka igen. Så jag satte mig med honom i famnen framför Fåret Shaun... strax efter introt sov han! Han som aldrig brukar somna sådär bara! Han känns inte varm men har hostat och nyst lite förut, så han kanske håller på att bli sjuk iaf. Nu har han sovit i gula soffan i snart en timme (somnade fyra) och gör ingen min av att vakna.

Barnvakt och träning är alltså inställt. Jag tröstar mig med kalla plättar med kaviar, som tyvärr inte smakar likadant som vanligt. Förbenade extra-känsliga gravid-luktsinne!

Jag visste väl...

...att vi skulle få nytta av honom såsmåningom! :-)

När han inte är upptagen av hushållsbestyr är han just nu annars inne i en helt underbar lekfas - babblar och grejar med sina saker. Det bästa man kan göra är att inte störa :-) Just nu ritar han med gatukritor på uteplatsen och nyss körde han traktor in och ut (ja, vi har resignerat och dammsuger oftare istället).

Imorse var vi på rekordlång promenad utan vagn. Båda killarna var helnöjda och Leo orkade hela vägen, med hjälp av bananpaus på en bänk mot slutet.

Dock sover han fortfarande inte middag på dagen (annat än enstaka dagar) och nattsömnen har reducerats till lite drygt elva timmar. Jag tycker det känns lite, men han vaknar glad och är på gott humör hela dagen så jag antar att det räcker. På eftermiddag/kvällen är han lite trött men också det har blivit bättre. Han kräver fortfarande välling en gång på natten men sen har han faktiskt sovit ända till strax efter sex.

En vanlig dag med Tage

Bortsett från att Leo ibland får för sig att jaga Tage med dockvagnen så verkar de vara bästa vänner. Tage är dessutom tålmodig nog att stå ut med lite olater från Leos sida. Leo väger ju upp det genom att vara den i familjen som har bäst tålamod med att kasta leksaker till exempel!

I morse ville Leo inte ha morgonvällingen i sängen utan i soffan tillsammans med Tage (som var något sömnig klockan halv sju på morgonen)

En stund senare var det dags för promenad. Leo hänger med utan vagn men det dröjer många år innan han får hålla i kopplet...
Båda tycker om att ta små pauser på stenar eller bänkar. Leo tycker mest om momentet att klättra upp, medan Tage gärna njuter av utsikten en stund. Leo tycker det är väldigt roligt att Tage också kommer upp och försöker själv ge kommandot Hopp-upp. Hittills har dock inte Tage förstått honom, så vi har fått hjälpa honom på traven lite. Men det är nog bara en tidsfråga.

Uppe på bänken belönas man av lite kel (fast det ser mest ut som ett strypningsförsök kanske?)

Dessutom får Tage självklart kex. Observera Leos högtidliga min när han får belöna Tage. En framtida hundtränare?

Skogen är full av lingonben

Idag skulle vi egentligen träffat gamla grannarna S för att plocka lingon och grilla korv. Tyvärr fick lilla K feber och vi kände oss också risiga så det blev inget... och jag som varit sugen på mammas lingonpaj i flera veckor nu!

Men det ser ut att ordna sig ändå. På eftermiddagen genomförde vi världens snabbaste IKEA-besök. Vi turades om att provligga sängar medan den andre sprang efter Leo som sprang runt runt och hade väldigt roligt. När vi bestämt oss antecknade vi vad vi skulle ha och tog sen snabbaste vägen ut utan att handla nåt alls! Beställer gör vi på nätet sen, med hemkörning, och nöjesshoppingen sparar jag till jag åker ut med A eller J nästa gång.

Vi köpte dock varsin korv (obligatoriskt på ett IKEA-besök enligt M) och sen satt vi länge och tittade på bilar och bussar på parkeringen och vägen nedanför. Till Leos stora förtjusning passerade flera små traktorer med kundvagnar på släp. Han har lärt sig ordet "backa" också, och gör skillnad på om de åker framåt eller bakåt. Fast han säger "tappa" om ramla, även när han själv ramlar... vilket är lite gulligt :-)

Men nu till lingonen. Utanför IKEA fanns ett stånd med sylt, kantareller och stora lådor med lingon. De hade bara två lådor kvar så vi fick 10 kg till väldigt bra pris - i princip färdigrensat och allt! Så nu har jag fryst in flera påsar, kokat flera burkar sylt samt för första gången även lingonsaft. Jag insåg nämligen att jag inte alls är så god husmor som det kan låta - vi hade bara sex tomma burkar till sylt! Man ska ju ha massor av såna!

Frysen är alldeles för liten för att laga en massa bär (jag måste ju lämna plats för pajerna som jag tänker baka imorgon) så där kunde jag inte frysa in allt som jag inte kunde koka sylt av. Alltså fick jag googla fram ett enkelt recept på lingondricka, som inte innehöll konserveringsmedel (för det hade jag såklart inte hemma). Vi har just provdruckit resultatet och det blev riktigt bra!

Lingondricka får mig alltid att tänka på MoPs vänner HoM där man alltid blev bjuden på lingondricka i såna där mjölkglas med en ko på. Det var på den tiden man helst ville ha söt blandsaft :-)

Leo fick förresten smaka på de råa bären, efter att ivrigt ha pekat på dem. Gott tyckte han och jag undrar i mitt stilla sinne om det finns något bär eller frukt han inte tycker om?

Arla till särla

I morse vaknade Leo vid halv sextiden och började stöka runt. Han fick välling och jag försökte därefter övertyga honom om att det fortfarande var mitt i natten... något som gick sämre och sämre allteftersom det ljusnade utanför fönstret. Halv sju knallade vi upp, medan M fick fortsätta sova eftersom det var hans tur idag.

När jag just blivit klar med frukosten och Leo nöjt lekte med bilar (vilket väckte hopp om DN-läsning i lugn och ro) började Tage gnälla och ville ut. Eftersom Tage i vanliga fall är världens mest morgontrötta hund kunde det bara betyda en sak - han var antingen lös i magen eller illamående. Det visade sig vara det sistnämnda för det blev en långsam promenad med mycket gräsätning. Tack och lov verkade han må bra sen för han åt glatt frukost och har varit sig själv hela dagen.

Jag var egentligen inte så sugen på att gå ut så tidigt, men oj vad härligt det var när vi väl kom ut!

Leo åker helst inte vagn mer utan knallar riktigt långa sträckor själv. Skönt att vi har så nära till gångvägar där han slipper hålla handen.


Titta mamma, en ekollonbasker! Jag fick massor av "skatter" under promenaden... ekollon, kottar och rönnbär. Som av en händelse råkade jag dock tappa dem innan vi kom in ;-)

Hemma igen lekte Leo parkering medan jag försökte vila lite. Mysigt!
Sen väckte vi M och bytte av varann så jag också fick sova lite mer. Vi har känt oss lite halvrisiga båda två men tack och lov verkar det inte bli någon riktig förkylning (eller baconsjuka) av det hela. Leo har också varit lite gnällig och hängig idag och sov faktiskt middag... och somnade ändå i rimlig tid på kvällen. Hoppas han sover bra hela natten och inte vaknar lika okristligt imorgon.

Förresten...

...kom jag på att jag måste lägga ut en bild som är några veckor gammal som bevis på att han inte är fullt så flintskallig som han oftast ser ut på kort.

Det här var alltså på den tiden då Leo fortfarande sov middag...

090909

I morse lekte Leo med sina femtielva traktorer och bilar medan jag i godan ro läste DN och drack min kopp Gregg's-kaffe med mycket mjölk (kaffesuget är tillbaka, dock endast med mjölk och helst Gregg's. Tack och lov kom L8 med två nya påsar när hon var här). Rätt vad det var dök det upp en traktor på tidningen. Så en till och en till, tills trafikkaoset var ett faktum. Men Leo var nöjd iaf. Senare lyckades jag muta honom med ekonomidelen som hade en massa bilder på bilar, så han läste den på golvet och jag fick ha nyhetsdelen ifred.

Vi har haft en livlig och trevlig dag med besök hela eftermiddagen. TT har varit här och lekt, sen kom farmor (som möttes av en puss!) och lite senare morfar (som också fick puss efter en liten stund). Leo var väldigt nöjd och glad, men snubbeltrött framåt kvällen, så han fick varva ner lite framför bolibompa eftersom jag inte ville lägga honom redan kl 18. Fast först åt han så stora lass pyttipanna att vi nog får överväga att ge honom det varje kväll istället för gröt!

Idag är det förresten nästan vår bröllopsdag, fast upp-och-ner. Inte illa va?

Puh

Det är mycket som händer i Leos liv nu uppenbarligen. Han har knäckt pusselkoden, lär sig nya ord hela tiden och kan sätta på kranen själv så nu tvättar han händerna säkert tjugo gånger om dagen. Inatt pratade han dessutom i sömnen för första gången! Det är ju något jag är känd för att göra ofta, framför allt när jag var yngre. Det råder lite delade meningar om huruvida han sa pappa eller buss, men han lät väldigt glad iallafall. Pappo och Buppo låter rätt lika när man är yrvaken, men Martin är väldigt benägen att tolka det till det förstnämnda ;-)

Den senaste veckan har han helt vägrat sova middag, somnar inte ens i bilen(!) men har å andra sidan somnat som en sten nån gång mellan sex och sju på kvällen. Vissa nätter har han sovit bättre än vanligt, vissa sämre, men alltid minst till sju iallafall. Utom i morse då han först gav oss varsin puss, sen sa han "potta" och ville gå och kissa! Väldigt gulligt, utom att klockan var tio i sex...

Efter en förmiddag ute i fina vädret och lunch på uteplatsen (har jag sagt att jag älskar vår lägenhet?) gav vi oss av till Skhlm för att leta badkläder åt mig. Jag upptäckte nämligen att jag inte alls kom i de jag kunde ha i somras, och nu ska jag gå på vattengympa minst en gång i veckan har jag tänkt. Leo promenerade nästan hela vägen till Axelsberg! Där stannade vi en stund och tittade på koooopa (grävskopa) och tack-tooo vid husbygget.

Jag hittade badkläder, lyckades prova med Leo i hytten trots att han hellre ville åka rulltrappa, och gick sen in på Lagerhaus. Där inne gick jag och småpratade om vad vi såg, tills jag plötsligt upptäckte att han nickade till - han hade somnat! Inte nog med att han sov, han gjorde det dessutom i TVÅ timmar! Han vaknade upp inte mindre än två gånger och jag försökte prata med honom och få honom att piggna till, men han somnade bara om igen. Det var som om han behövde ta igen de tidigare dagarnas missade middagslurar.

Det är som dom säger, när man tror man greppar läget så förändras nåt. Men det blir ju aldrig tråkigt iallafall! :-)

Hej hej säger Räkan!

Nu är det (äntligen) dags att presentera Leos syskon som beräknas göra entré kring den 11 februari 2010. Efter dagens ultraljud är det självklara arbetsnamnet Räkan, eftersom hen låg ihopvikt som just en räka. På bilden sparkar Räkan till lite, men oftast hade hen benen rakt uppvikta, utan att böja dem :-)

Eftersom Räkan låg som hen låg och dessutom väldigt långt ner (trots att det fanns gott om plats uppåt och trots att sköterskan petade och buffade för att få hen att flytta på sig) så blir det ett extra ultraljud om ett par veckor för att de ska kunna göra alla koller de ska. Men det de kunde se såg väldigt bra ut, så det finns ingen anledning till oro. Istället blir det ju lite spännande med en titt till!

Inte utan min traktor...

Leos favoritsaker sen en tid tillbaka är traktorn och skördetröskan som är Martins gamla. Han har med dem överallt och håller hårt i dem om det kommer andra barn.

Idag när S, I och E var barnvakt hade dock E i ett obevakat ögonblick kommit över traktorn. Leo hade tittat på en liten stund, sen gått fram och tagit den ifrån E - men istället gett honom resten av sin riskaka som han hade i handen. E klagade inte :-)

Lillprinsen blir stor

Tänkte jag skulle ge en liten uppdatering på Leos vokabulär. Han babblar (och småsjunger!) för sig själv nästan hela tiden när han leker och han härmar ofta något ord i meningen man just sagt. Men vissa ord används mer än andra:

Takk-too eller Takk-i-too (traktor)
Tappo (trappor, alltid i plural)
Biiila (bil, bilar)
Buppen (bussen)
Gycklo (cykel, cyklar)
Tappo (tappa, gäller även när man slänger på golvet med flit...)
Ta-tto (vatten)
Den (används om alla som han inte kan säga namnet på)
Nabbe eller Nabble (navel)

Mamma och pappa används förstås också frekvent (fast på sistone har han börjat säga pappo istället för pappa) samt Ta-de (Tage). Han har också börjat lägga till "dää" ibland när han vill peka ut något. Som i helgen när vi var i Vingåkers outlet och han tjatade "Gycklo-däää" och vi försökte upprepa allt vi såg i butiken men möttes bara av ett "nej, gycklo-däää!" ända tills vi upptäckte att det faktiskt hängde några cyklar högt uppe i taket. Han visade faktiskt oväntat stort tålamod med sina tröga föräldrar!

Ett annat tecken på att lillkillen börjar bli stor är att han faktiskt klarar sig flera timmar utan blöjor nu! Man får visserligen påminna honom om pottan då och då, och ibland underhålla med bokläsning när han sitter där, men ändå! Det känns väldigt bra och han är så stolt när han kissat där! Duktig kille!

Favoritböckerna just nu är fortfarande "Vem blöder?" av Stina Wirsen (han verkar inte ärvt mina blödigheter på det området iaf), Mollys brandbil, Bondgårdens djur (med löstagbara djur som han brukar ta ut och pussa) och den stora Pekordboken. Den sistnämnda är rätt tråkig för oss att läsa men han älskar den verkligen och det har blivit lite roligare nu när man kan fråga "var är hammaren?" och han pekar ut den, istället för att bara läsa upp det han pekar på. Han har även börjat titta lystet på en av bilderna på baksidan av boken (reklambilder för andra i serien) och peka ut vad han ser där. Det handlar förstås om "Stora fordonsboken" ;-)

Nöff nöff, Junibacken och sömn

I morse vaknade jag med tydliga känningar av begynnande förkylning. I vanliga fall kanske jag hade släpat mig till jobbet ändå, men med svininfluensalarmen så kändes det inte som att det skulle vara särskilt populärt direkt. Istället blev det en förmiddag i sängen och sen mådde jag faktiskt mycket bättre och har kunnat jobba eftermiddagen. Jobbet budade över wacomplattan så jag har suttit på kvällen och frilagt bilder (boooring, men lagom när man är lite trött i huvudet) och faktiskt fått ihop en hel arbetsdag trots sen start :-)

Nu mår jag bra (ingen antydan till knorr eller tryne) och räknar med att vara tillbaka på jobbet imorgon.

Igår var jag och Leo på Junibacken med en kompis och hennes dotter som snart fyller ett. Vi var lite osäkra på om kidsen skulle uppskatta det, men faktiskt var det redan en riktig hit! Leo var mest intresserad av trappor, broar och Karlsson på takets tak som man också kunde klättra på. Han tittade en bra stund på en teaterföreställning, gillade att klättra i mossan i Elsa Beskows värld och älskade förstås trapporna i Villa Villekulla. Dessutom ritade han med kritor och städade upp alla jättelegobitar så de låg i den stora djupa tallriken som de skulle.

Att åka rutchkana (som en del av trapporna ledde till) eller sitta i knät på mamma Mu ville han dock inte alls. Sagotåget kände jag på mig att han skulle tycka var läskigt så det testade vi inte alls. Fast jag hade förstås velat åka själv :-)

På väg hem från Junibacken somnade han i vagnen, sittandes upprätt! På det viset har han aldrig somnat förr, men nu kämpade han verkligen för att hålla sig uppe. Han hade inte sovit lunch och dessutom sovit dåligt natten innan så det var inte konstigt att han var trött. Det var bara att köra hem en sovande skrutt, byta till pyjamas och lägga i sängen. Han somnade om direkt efter den obligatoriska vällingen och sov sen från 18 till 7:30 i morse! Well, med två tre uppvak förstås, men det räknar vi ju alltid med ;-)

Vi är lite i valet och kvalet om vi ska sluta med lunchsovandet eller inte. Han blir väldigt grinig om han inte sover men är samtidigt väldigt svårsövd på dagarna. Men vi fortsätter ge honom chansen att sova iaf och så får vi väl se hur det fortsätter. Idag sov han (när han väl somnade) drygt en timme och han verkar ju behöva det.