onsdag 31 januari 2007

Bara på pin kiv

När vi flyttade in i lägenheten ställde vi oss i kö för att få garageplats. Båda namnen stod med på pappret men nu när vi fått garage och blivit kallade till besiktning så är det plötsligt bara Martins namn som finns med. Både på besiktningskallelsen och på kontraktet. Varför är det så självklart att det är just hans garage? Varför kan det inte lika gärna vara jag som ska ställa bilen där? Och om det bara kan vara ett namn på kontraktet, varför kunde de inte fråga oss vem de skulle välja?

Jag tror ni kan räkna ut vem av oss som kommer att gå dit ikväll ;-)

tisdag 30 januari 2007

Faktiskt ganska viktigt

Att se skyltdockor som den till höger gör mig glad. Men samtidigt lite ledsen över att det finns en anledning att bli glad över att se en skyltdocka som ser ut som en ganska vanlig medelstor tjej.
Nog förstår jag att det inte är hälsosamt att väga alltför mycket. Men vikthysterin har faktiskt gått en aning för långt. Att döma av diskussionerna på jobbet så är det killarna som pratar mest om det, ältar hur många kilon de gått upp över jul osv. Men kanske är det bara för att ämnet är nyare för dem, för att tjejerna är så vana att tänka på sin vikt att de inte ens tycker det är något att diskutera?

Jag skulle inte reagera så mycket om diskussionerna fördes ur ett hälsoperspektiv. Men så är det oftast inte. Mat har slutat vara något man äter för att må bra och få i sig näringsämnen. Istället för att välja något som är bra för en väljer man att äta det som är minst fettbildande. Eller det man tror är minst fettbildande, för vem vet idag vad som är "farligast" - fett eller kolhydrater?

Mina matminnen från när jag var liten var aldrig kopplade till vikt. Istället minns jag hur vi pratade om hur viktigt det var att äta olika sorters mat för att få i sig olika slags näring. Vi pratade om hur man tillagar maten på bästa sätt, både för att det ska bli gott men också för att behålla så mycket som möjligt av vitaminerna. Och fast det säkert finns de som tycker jag väger några kilo för mycket (även jag själv emellanåt) så ser jag fortfarande mat som först och främst något man äter för att få i sig näring, inte för att styra sin vikt. Att det är gott gör förstås inte saken sämre, men tack och lov har jag ganska flexibla smaklökar så länge jag slipper alltför mycket wasabi eller senap. Därför har det aldrig varit några större problem att äta nyttigt, varierat och gott.

Jag inser vilken tur jag har som har fått den synen på mat och sluppit växa upp med en evighetsbantande mamma eller ständiga kommentarer om att man inte borde äta det eller det för viktens skull. Det är för hela kroppens skull vi ska välja maten, inte bara för fettcellerna.

Och alla dessa tankar för en skyltdockas skull!

måndag 29 januari 2007

Tjuvlyssnat

Men vad nu då? Jag har skickat in bidrag till Tjuvlyssnat men de verkar inte ha förstått det roliga, för de har inte lagt ut det. Skandal!

Tjuvlyssnat på röd linje mot Fruängen i fredags:
Kvinna ca 55 samtalar med släkting ca 20. Båda är uppenbarligen bjudna på bröllop till Finland och pratar om varför finnarna är så dåliga på engelska.

Kvinna 55: Det beror på att de inte använder sig av låneord från engelskan. De hittar på egna ord för allt, de har till och med ett eget ord för dator!

Kvinna20: Men gud vad jobbigt *himlar med ögonen*

Jag satt mittemot, försökte hålla mig för skratt och låta bli att fråga varifrån vårt eget ord kommer... för inte har då jag hört någon engelskspråkig prata om "the dator".

fredag 26 januari 2007

Inget mer velande

Nu har vi bestämt oss. M ringde morbrorn igår och deklarerade att vi flyttar till Karinstugan så fort de föregående hyresgästerna flyttat ut sina saker. Han tyckte vi var lite roliga som flyttar omkring så mycket. Faktiskt är vi nog de enda som bott i alla tre torp som hör till gården! En sommar på Perstorp, en på Rosendal och nu en förhoppningsvis lååååång framtid i Karinstugan. Jag hoppas vi inte ångrar oss bara ;-)

Rosendal är alltså ledigt ifall någon letar torp. Ett mysigt ställe det med!

Det ska bli väldigt spännande att se vad som finns i trädgården och att möblera och ordna till inomhus. Jag håller tummarna för rabarber men annars får jag väl plantera egna. Jag vill ha paj och kräm! Nere på Julita gård finns flera rader med olika rabarbersorter. Jag som inte ens visste att det fanns fler än en! Kanske värt att ta reda på lite mer innan jag väljer sort. Det ska vara en som ger mycket rabarber med minimal ansträngning och helst hela sommaren. Paj, paj, paj!

Måste leta nya smultronställen dock för vi kan nog inte räkna med att smultronen växer i överflöd precis vid huset som de gjorde på Rosendal. Men vi får väl gå dit och palla iförda smultronknyckarbyxor ;-)

torsdag 25 januari 2007

Kontraster

Flera eftermiddagar på väg hem från jobbet har jag mötts av följande syn, mitt i den stressiga gången mellan tunnelbana och pendeltåg:


Ibland sitter han som på bilden, ibland med händerna på knäna i en såndär typisk meditationsställning. Lotus heter den kanske? Hur som helst så ser han alltid helt fridfull ut, försjunken i sig själv. Det blir en lätt surrealistisk känsla mitt bland alla stressande människor. Att han dessutom har kostym och slips på sig gör det inte direkt mindre uppseendeväckande.

Jag gissar att han dyker upp vid femtiden för de gånger jag gått från jobbet då har jag sett honom. Sitter jag däremot kvar till efter halv sex så har han inte varit där. Frågan är bara: vad gör han där? Vill han testa sin förmåga att meditera under ovanliga förhållanden? Är det en konstinstallation av något slag? Eller vill han bara få folk att tänka till lite?

Är det det sistnämnda som är tanken så tror jag han har lyckats.

Hasse börjar bli stor!

Vilken lycka att hämta hem pojkarna idag! Hasse har tagit värsta utvecklingssprånget och skällde inte när personalen tog på honom jacka och koppel, inte när han gick ut i korridoren och inte ens när han fick syn på mig trots att jag till och med stod inne för ovanlighets skull! Vi åkte tunnelbana utan problem, annars brukar han gärna kunna komma med något litet skall då och då samt göra några nervösa Hasse-snurrar när man ska ta upp honom under armen för att åka rulltrappa. Inte ens när en skum och berusad man kom fram och klappade honom på huvudet visade han några tecken på nervositet. Helt underbart! Han var dessutom lika lugn igår när Martin hämtade honom.

Det har redan ordnat sig med hundvakt för Tallinresan också, pojkarna ska få vara med hundflickorna hela helgen! Tack snälla ToL för att ni alltid ställer upp!

Nu ska jag gå och packa lite grejer inför helgens resa till Falun. Vi åker iväg direkt efter jobbet imorgon om vädret tillåter. Borde hinna betala räkningar också ikväll, men helst av allt vill jag sitta i soffan, kela med pojkarna och virka blomma!

Tallin, here we come!

Yes! Nu har vi bokat Tallinresan! Det var nog redan före jul vi började prata om det och planer tenderar ju att rinna ut i sanden ibland... men inte den här gången!

H&J hälsade på och åt fisksoppa igår, sen planerade vi resan och bokade flygbiljetter. Hs föräldrar har en lägenhet i stan så vi kommer att bo både flott och gratis! Bastu och bubbelpool och allt. Och så ska vi äta gott, shoppa lite och fika massor! Titta på gamla delarna av stan och fota en hel del. Nu åsterstår bara att ordna hundvakt, men det ska nog ordna sig (hoppas jag).

måndag 22 januari 2007

Länkinlägg

Jag kanske är sist i världen med att hitta denna sida men... me like!
www.ikeahacker.blogspot.com

fredag 19 januari 2007

Nya brills funna

Med en kvart kvar till fredagsöl blir det inte mycket gjort. Desto mer hände på lunchen idag. Jag hittade ett par fina glasögon som jag lånat hem på prov. Bilder kan väntas under helgen för den som är nyfiken.

Designen är norsk, för ovanlighetens skull. Vi diskuterade faktiskt det på en middag hos våra norska vänner: svensk, dansk och finsk design är betydligt mer känd. Ändå borde det väl finnas andra norska saker än lusekoftan? Paret vi var hemma hos hade fina bestick som var norska, men jag hade aldrig hört talas om vare sig märket eller designen.

Numera känner jag iallafall till Moods of Norway som designat glasögonen jag fastnade för. Missa inte kallingarna med gör-det-själv-broderi i webbshoppen. Efter en lokal marknadsundersökning på kontoret är det dock ingen av killarna som tycker det är lika roligt som vi tjejer tyckte...

torsdag 18 januari 2007

Drömmar

Inatt drömde jag en obehaglig men ändå lite intressant dröm. Jag var på sjukhus och diagnosen var någon farlig sjukdom (cancer?) som skulle sprida sig snabbt i kroppen. För att minska lidandet skulle jag därför avlivas, precis som man gör med djur. Det var en mycket skum känsla för jag var inte upprörd över beslutet, utan bara bedrövad över att allt var slut.

Tack och lov vaknade jag iallafall innan jag tog tabletterna som skulle göra att jag somnade in. Hasse hade hoppat upp i sängen och låg ihopkurad på min vänstra sida (han verkar föredra den) och efter lite Hassegos var det lätt att somna om igen!

måndag 15 januari 2007

Dagens rätt

Kollegorna skrattade idag när jag berättade vad dagens lunch bestod av. Det var nämligen rester av Tages kvällsmat! Tage har ju en känslig mage och igår var han lite risig igen. Eftersom magfodret just tagit slut fick det bli ris och fiskbullar istället. När det sen var dags att peta ihop matlådor av våra middagsrester (tagliatelle med broccolisås och kassler) och det bara räckte till en portion började jag snegla på Tages rester. Hans skål var renslickad men i kastrullen fanns ris och i burken en hel del fiskbullar.

Till saken hör att jag inte ätit fiskbullar på minst tjugofem år! Jag minns nämligen när det hände - moffa var barnvakt och bjöd på fiskbullar till lunch. Eftersom mamma alltid sagt att fiskbullar är det enda hon inte äter var jag inte så välvilligt inställd redan från början. Jag ville dock inte säga nåt till moffa utan minns att jag satt och skar ner fiskbullarna i småbitar så det skulle se ut som att jag ätit mer än jag verkligen gjort.

Det var alltså med viss tvekan jag tog fram dagens lunch. Jag helgarderade dessutom genom att beställa ett nanbröd av kollegorna som hämtade mat från indiern. Men jag fick inte kväljningar och även om jag inte kan påstå att fiskbullarna (i hummersås) var goda så var de inte äckliga heller. Snarast menlösa, men det är ju inte så farligt.

Ikväll har jag kompenserat med kassler och mos på potatis, jordärtsskocka och rotselleri. Till det en liten gucka på bladpersilja, mandel, vitlök och linfröolja. Bättre än lunchen och dessutom tillräckligt till morgondagen!

Problem de luxe

Vilka lyxproblem jag har egentligen. För några år sen drömde jag om att ha ett litet torp, men trodde inte att det skulle bli verklighet. Inte så snabbt iaf. Och nu har jag inte bara ett utan två ställen att välja mellan!

Det som vore skönt med Karinstugan är att det är betydligt ljusare och luftigare på gården. Jag vet inte vad som växer där men att döma av de tidigare torpen så kommer det nog att poppa upp både det ena och det andra utan att jag behöver lyfta ett finger. Det är en viss skillnad på bördigheten i Sörmland och Tornedalen om man säger så...

Sen vore det också skönt att slippa problemet med spjällen i köket. Det är nämligen låst i öppet läge för vedspisen och i halvöppet för bakugnen. Därför blir köket svinkallt om det inte är mitt i sommaren och bakugnen ryker in. Att slippa ordna en ny trappa vore också rätt skönt, även om vi säkert kan få hjälp med det.

Som L påpekade igår så mår nog kanske Karinstugan bättre också, eftersom den ligger högre och inte drabbas av fukt lika lätt. Men egentligen tror jag L mest är ute efter att få studera den stora eken närmare. Det var nåt med knappnålslavar eller hur det nu var ;-)

Justja, jag glömde nämna biggaråerna. Det finns en massa biggarå-träd vid Karinstugan. Det är osäkert om de ger frukt fortfarande men de kanske går att förnya? Det där med trädgård är en helt ny grej, men det är kul att lära sig faktiskt. Jag har redan kollat upp hur och när man beskär syréner (det behövs i bersån)! Rabarber måste vi plantera också, det bara måste jag ha. Om det inte redan finns förstås. De som bodde där före förra hyresgästen var tydligen väldigt trädgårdsintresserade.

Apropå det ja, finns det nåt man kan plantera ihop med en syrénhäck så man får blomning i bersån lite längre? Eller måste man satsa på att ta ut semester i maj-juni för att få sitta där och njuta?

söndag 14 januari 2007

Mer Karinstuga...

Det blev inte så bra bilder, men tänk er sommar och sol... fast det blåser så att fönsterrutorna skallrar nu!
Jag och morbror K på väg upp till Karinstugan. Det blåser som fanken!

Bersån till vänster, eken till höger. Jag antar att det ser mysigare ut i sommar...

Stugan som den ser ut när man står under eken.
Inte lika fin som Rosendal, men den har sin charm.

En bit av köket. Det var faktiskt lite större än jag mindes det. Plats för kökssoffa iaf. Jag tycker det ser lite ut som Pettsonhuset :-)

Resten av interiörbilderna var inte så bra, svårt att få nån överblick. Men det var en hyfsat rymlig hall med brant trappa upp till vinden. Halva vinden är oinredd men det finns en liten sovkammare som man kan använda på sommaren. Troligen får det bli gästrum om vi väljer Karinstugan.

Köket kan man komma in i både från hallen och från vardagsrummet (som på bilden). Vardagsrummet har fönster åt tre håll (mycket bra!) och är lite mindre än det vi har på Rosendal. Men det är ändå tillräckligt med plats för säng, matbord och några fåtöljer.
Fundera, fundera...

Alla dessa beslut

Aaaargh! Jag som retat C-syster för att hon har svårt att fatta beslut, har nu själv svårt att välja. Ms morbror har tre torp som hör till ägorna. Det första (och största) som vi hyrde förrförra sommaren har nu kusin M och hans fru som sitt. Det andra, Rosendal, har vi hyrt förra sommaren och det trivs vi också alldeles utmärkt i. Men nu har det sista torpet, Karinstugan, också blivit ledigt och vi får välja vilket av de två sista vi vill ha.

Det är svårt att välja eftersom båda torpen har sina för- och nackdelar. Kanske lutar det ändå lite åt Karinstugan, trots att Euskefeuratlåten "innerst inne är vi alla folkpartister" dyker upp i min hjärna. Vi vet ju vad vi har på Rosendal trots allt. Och verandan kommer jag att sakna.

Bästa sättet att välja är att känna efter i magen. Men om magen är tveksam hjälper det med listor!

Rosendal, fördelar
Större och trevligare kök
Mysig veranda
Vi har redan kommit i ordning
Fina pioner
Äppelträd
Bärbuskar
Närmare till kusinen M
Bakugn som fungerar om vi bara ordnar spjället

Rosendal, nackdelar
Trasiga spjäll i köket (går väl att fixa men det är lite jobb)
Måste bygga ny trappa
Gräsmattan blir uppbökad av vildsvin eftersom man utfodrar dem i närheten

Karinstugan, fördelar
Stor och fin ek mitt på gården
Mindre ytor att hålla varma
Spjäll som fungerar (såvitt vi vet!)
Pump till brunnen, enligt hörsägen bra vatten också
Öppet och fint läge ute på fälten
Blåsigare och därför färre insekter?
Berså (syrén tror vi)
Ljusare
Närmare till morbrorn och kusinen A

Karinstugan, nackdelar
Ingen veranda
Blåsigare
Lägre i tak. Martin kan precis gå rak, men lär slå skallen i dörrposterna
Ovisst om bakugnen fungerar och luckan saknas hur som helst

Båda torpen behöver målas om men Karinstugan är betydligt mindre och därmed enklare. Vi vill hägna in för hundarnas skull, och då är Karinstugans tomt enklare eftersom vi slipper ta hänsyn till att man ska kunna köra över gården med bil. Vi ska fundera ett tag, men som sagt lutar det lite åt Karinstugan.

På väg till torpet åkte vi förbi en skylt som det stod Loppis på. Som vanligt påpekade jag att det var Loppis och för ovanlighetens skull reagerade M på rätt sätt och svängde in! Det var en himla tur för de hade en lampa som jag letat efter i flera år! En såndär trearmad femtiotalsmodell som brukar vara svindyra. Den här fick vi för 150! Då saknas iof två skärmar och elen behöver nog ses över, men ändå! Den kommer att passa utmärkt vid fåtöljen så snart kan jag sitta och läsa eller sticka där även när det lite är ljust ute.

fredag 12 januari 2007

En lite gladare nacke

Inte nog med att man är gift med en fotomodell (jo, han används faktiskt i en kommande kampanj för ett svenskt spritföretag... say no more). Han är bra till annat också. Nacken mår betydligt bättre efter en stunds massage (som dock stundom var plågsam). Dessutom hade han lagat till utsökta lammkotletter medan jag shoppade bröllopspresent och nya pjuck.

Det känns lite i nacken ännu, men mycket mindre än förut. Och nu, ett bad senare, känner jag mig ungefär såhär:



(Rosorna fick vi av H&J på nyår)



Nu: mera stickning och lite tv innan vi somnar som klubbade sälar efter en intensiv vecka!

God gooood mat!

Aaah. Det här stället kan jag verkligen rekommendera! Jag och en bloggvän åt där igår, som lön för att jag haft en liten minikurs i InDesign. Med sån lön kan jag tänka mig att vara lärare fler gånger!

Jag åt mört och fint reninnananlår med polenta och nån sås. Ett glas mycket gott rött till och sen avslutade jag med en tonka-bönsmousse med romindränkta vinterfrukter och choklad. Desserten serverades på ett annorlunda och kul sätt, det ska jag komma ihåg till egna middagar!



Maten var som sagt god och servicen ypperlig! Personalen var jättetrevlig, kunde svara på vad tonkabönor var, och stressade oss inte trots att vi satt kvar vääääldigt länge (vad gör man när sällskapet är trevligt?). Helt klart värt ett återbesök!

Mannen vid bordet bredvid tackade för "trevligt sällskap" när han och hans partner gick. Han borde nog ha sagt "trevlig underhållning" för de lyssnade ivrigt på vårt samtal som rörde det mesta från jobb till bloggande till relationer och konflikter. Men lite underhållning får man väl bjuda på om folk nu är så nyfikna!

I morse vaknade jag dock upp med grym nackvärk. Först kändes det inget, men när jag vred på mig för att stänga av klockan blev nacken riktigt arg och har fortsatt sura hela dagen. Det gör riktigt ont att vrida på huvudet men jag hoppas att ett hett bad och lite massage ikväll ska råda bot på det. Vi ska ju på bröllop imorgon och då vill jag inte gå omkring som en stelopererad!

torsdag 11 januari 2007

Bounce Bounce!

Föreställningen var verkligen, verkligen bra så ni som inte sett den: gå och gör det! De kommer bla till Luleå också, för er som håller till där!

Ms första kommentar efteråt var att vi kanske skulle gå en FAME-danskurs. Men med tanke på hur vi fick jobba för att lära oss bröllopsdansen (nej, det var inte bara vanlig vals) så tror jag vi får börja med nåt liiiiite enklare. Letkajenkka kanske ;-)

onsdag 10 januari 2007

Thank you for the training, for bringing it to me (sjunges)

Min rygg tackar mig idag, liksom nacken och armarna. Peppade av den goda känslan i både kropp och själ har vi bokat in ett nytt pass redan på fredag. Få se hur länge de goda vanorna håller i sig...

Ikväll är det dags för Bounceföreställningen Gökboet som vi fick i julapp av svärmor. Ska bli riktigt trevligt. Jag såg en annan Bounceuppsättning för några år sedan och den var väldigt bra. Pojkarna ska vara hos hundflickorna under tiden. Jag antar att det blir livat där!

Till helgen är det dags för bröllop (igen, alla gifter sig hela tiden!) och jag har inte bestämt vad jag ska ha på mig. Antingen blir det brun klänning med guldjackan och -skorna samt bröllopssmyckena eller så blir det min blåa tvådelade som jag hade på Inas bröllop i somras. Måste prova och känna efter om den känns för somrig. Till den får det nog bli svarta finstövlarna isåfall.

På söndag ska vi titta på torpet som just blivit ledigt och bestämma om vi vill ha det istället för Rosendal. Det har finare gård med en fantastisk ek men köket är betydligt mindre och jag tror inte det finns någon bakugn. Iof kan man baka rieska i vedspisen också om man lägger lite sten i botten, men ändå. Vi var inne i huset i våras men jag minns inte exakt hur det såg ut så det ska bli bra att få kolla igen. Tror inte det hade någon trapp med tak över som vi har på Rosendal och det skulle jag också sakna om vi bestämmer oss för att flytta. Det är en så mysig plats att sitta på även om det regnar.

Jaja, det ska iaf bli kul att titta på torpet igen och så får vi bestämma oss sen. Rosendal går inte av för hackor det heller. Vi gjorde en snabbvisit där på juldagen och jag fick genast torplängtan. Tänk om man hade en veckas ledighet!

tisdag 9 januari 2007

Mot Västertorpshallen!

Sådärja, nu går det att surfa in på www.emmastickat.se också. Känns onekligen lite coolare än en blogspot-adress ;-)

Men nu ska jag kila hem, byta om och sen möta kusin J vid motionscyklarna. Vi ska styrketräna och prata om det kommande cocktailpartyt. Jag fattar inte att jag var så anti styrketräning förut. Det är ju ultimat, man kan umgås samtidigt som man tränar! Omgivningen kanske inte tycker vi är fullt lika roliga som vi själva tycker, men det kvittar. Man hinner avhandla mycket på en dryg halvtimme och det blir ju inte sämre av att kroppen också får sitt.

Sen ska vi hem och äta laxsoppa från i förrgår!

måndag 8 januari 2007

Jahapp

Då har jag också gått över till bloggervärlden. Det känns lite ovant, men betydligt enklare. Framför allt när det är dags för månadsbyte!

Jag har inte heller fått till det så att man kommer hit direkt från Ritkontoret, men orkar inte vänta tills jag fixat det. Det gäller även emmastickat, som egentligen ska ha adressen emmastickat.se, men det funkar inte än. Det där med teknik är roliga grejer...

Imorgon kväll börjar det nya livet med träning! Kroppen kommer garanterad att bli chockerad över förändringen, men det ska bli skönt. Nacken mår inte bra av flera lata veckor *ehum* månader.

Nytt liv som lockhårig började jag redan i fredags. Jag är helnöjd, även om M kallar mig för pudeln. Det är otroligt skönt att bara kunna dra fingrarna genom håret och sen vara klar! Men jag reagerar fortfarande lite när jag ser min egen skugga - skallen ser ju så stor ut när håret inte är platt!

Nä nu ska jag antingen diska eller sticka lite innan jag tar ut hundarna. Det blir nog skilda promenader ikväll även om den som blir kvarlämnad brukar se väldigt missnöjd ut. Men det är mycket lättare och trevligare att träna med en hund i taget. Känns som att resultatet blir bättre också.

Vi har köpt nya kex, pyttesmå och runda. De verkade bra (= de är små och luktar inte illa) men Hasse ratade dem i morse. I eftermiddag knaprade han dock i sig dem, men jag vet inte om det var för att han upptäckte att han gillade dem trots allt, eller om det var bara för att Tage åt dem. Återstår att se, men jag hoppas han gillar dem för de var väldigt praktiska att ha i fickan.